Enligt skollagen har kommunen ett särskilt ansvar att erbjuda sina ungdomar gymnasieutbildning anpassad till deras önskemål. Med hög konkurrens till Lunds kommunala gymnasieskolor – utestängs många Lundaelever från breda program vid de etablerade kommunala skolan. Det räcker alltså inte med att erbjuda ungdomarna EN plats – man måste lägga ribban högre än så.


Snabblänkar inom sidan

Det räcker inte med att alla Lundaungdomar kan få EN plats

Man ska inte nöja sig med att kunna erbjuda EN skolplats till varje ungdom. Man måste lägga ribban högre än så – det måste också vara en plats de vill ha! Vilket även anges av skollagen som säger att kommunen ett särskilt ansvar att erbjuda sina ungdomar en gymnasieutbildning anpassad till deras önskemål.


Väldigt få Lundaungdomar drar nytta av Fritt sök

Det är väldigt få Lundaungdomar som söker en skola utanför Lund. En stor andel av dessasöker en friskola, ett program med riksintag eller en utbildning som inte ges i Lunds kommun. Dessa elever har lagstadgad rätt att söka dessa utbildningar på precis samma villkor även utan samverkansavtal. De enda som verkligen drar nytta av Fritt sök är de som söker nationellt program (utan riksintag) på en kommunal skola i annan kommun i de fall då detta program även ges inom Lunds kommun. Detta rör mycket få elever.

Förstahandsval är inte ett kvitto på elevernas önskan; och ännu mindre så om den inte redovisas korrekt

Enligt skolverkets statistik kommer endast 70% av Lunds ungdomar in på sitt förstahandsval.  Detta förstahandsval ska heller inte ses som ett kvitto på elevernas önskan.  Gymnasiemarknaden fungerar som andra marknader: man väljer den jacka man har råd till – eller den utbildning ens meritpoäng räcker till. 

  • Förstahandsvalet kan inte ses som ett kvitto på elevernas önskan. Gymnasiemarknaden fungerar som andra marknader: man väljer den jacka man har råd till – eller den utbildning ens meritpoäng räcker till. Elever uppmanas t.o.m. att göra denna bedömning i ansökningsportalen och vid preliminärsöket under våren. Detta uppmuntrar till taktikval snarare än ett val av det man helst vill. Mot denna bakgrund, när mätdata påverkas av andra faktorer än det man avser tolka (”bias”), är det vanskligt att använda statistik för förstahandsval som enkätsvar på elevernas önskan.
  • I många år har man hävdat att 90 procent av Lundaungdomarna kommer in på sitt förstahandsval. Detta stämmer inte och det har inte stämt på många år. Läser man förvaltningens rapportering framgår det tydligt att procentsiffran 90 procent istället anger hur stor andel utav de ungdomar som hade kommit in på de kommunala skolorna som sökt sin utbildning i 1a hand. Dvs, siffran säger ingenting om de ungdomar som inte kom in. Enligt skolverket kommer ca 70 procent av Lunds ungdomar in på sitt 1a hands val.
  • Lunds utbildningsförvaltning använder en egen definition av vad som är ett förstahands-val som skiljer sig från den definition av 1a-handsval som man gör vid andra myndigheter, tex skolverket. Detta leder till att man på Lunds utbildningsförvaltning redovisar en procentsats för hur många som blir antagna på sitt 1a-hands-val som är nästan 10 procentenheter högre än den siffra som skolverket redovisar.

Mer information: https://tinyurl.com/Som-man-raknar-far-mansvar-pdf