Lunds politiker har målat in sig i ett hörn. De har nu ett viktigt ansvar att ta – både för elever och skattebetalare. Nuvarande avtal behöver sägas och istället behöver man förhandla fram ett nytt avtal med färre kommuner där alla medverkande parter är med och tar ansvar för gymnasieskolan. 


Snabblänkar inom sidan

Samverkan kring Fritt sök präglas av oförutsägbarhet, och både bristande ansvarsfördelning och långsiktighet

Dagens Fritt sök-samverkan präglas av oförutsägbara strömningar, och bristande samarbete kring ansvarsfördelning och långsiktighet.

  • Det saknas en långsiktig strategi för hur man ska hantera den skånska skolmarknaden och dela på ansvaret mellan kommunerna. Det är svårt att få kontroll över läget med stora och oförutsägbara elevströmningar i kombination med ökade elevkullar. Strömningarna på den stora skolmarknaden styrs av trender bland 16-åringar.
  • Det har framförts att elever från grannkommuner utan egen gymnasieskola enligt skollagen har rätt att söka fritt till Lund även utan samverkansavtal. Detta står i skollagen, men man tar då bara hänsyn till halva lagtexten. I samma paragraf beskrivs även hemkommunens eget ansvar, vilket innebär att de antingen måste arrangera egen skola eller ingå samverkansavtal. Kommunen som beskrivs i argumentet bryter alltså mot skollagen genom att inte ta sitt ansvar, en tolkning som har bekräftats av både skolinspektionen och skr. Man kan fråga sig om det är rimligt att anta att dessa grannkommuner långsiktigt kommer bryta mot skollagens krav på att ta ansvar för sina ungdomars gymnasieutbildning?
  • Det är rimligt att stora och små kommuner samverkar kring gymnasieutbildning, och särskilt kring dyra program med få sökande. En stor andel av de inpendlande eleverna i Lund kommer från närliggande kommuner utan egen skola. Detta är starkt växande kommuner med många ungdomar i gymnasieålder. Enligt SCB hade grannkommunerna Lomma, Staffanstorp och Kävlinge år 2019 tillsammans ca 3200 ungdomar i gymnasieålder (16-18 år), ca 1000 st var. I Lunds kommun fanns samma år 3900 ungdomar i gymnasieålder. Med dessa siffror som bakgrund är det alltså rimligt att Lunds politiker ställer krav på samarbete och delat ansvar för framtida dimensionering och investeringar. Detta kan åstadkommas om man förhandlar fram nya avtal som inkluderar ett mindre antal kommuner.
  • Man ska inte glömma att det inte bara är elever från småkommuner som pendlar till Lund. Det är även många från Malmö. Andelen av Malmös ungdomar som söker kommunal skola i Lund ökar stadigt. Inför antagningen 2020 var 470 Malmö-ungdomar som hade en kommunal skola i Lund bland sina val (1a-hands-val eller lägre alternativ). Det betyder att ca 15 % utav de Malmöungdomar som kunde söka till gymnasiet i år kunde tänka sig att gå i skola i Lund. Vad händer om denna trend fortsätter eller gör en drastisk ökning ett år? Det kan bli hur många som helst. Har Lund beredskap för detta?

Mer information: sida 21-22 samt 32 i denna fil, https://tinyurl.com/Fritt-sok-samlade-data

Lunds politiker måste ta ansvar för detta nu!

Lunds politiker har målat in sig i ett hörn. De har nu ett viktigt ansvar att ta – både för elever och skattebetare.

  • Lunds kommun gör nu enorma investeringar i en ny skola (Hedda Andersson, kostnad ca 1 miljard). Detta innebär ekonomiska risker. Samtidigt är kommunen hårt belånad och når snart lånetaket, vilket kan få konsekvenser för andra verksamheter – såsom grundskola och äldrevård.
  • Med kommande elevökningar behövs ytterligare skolplatser, motsvarande 7 Spyken i pendlingsområdet kring Lund och Malmö. Den nya Hedda skolan täcker delar av detta behov, men inte allt. Malmö planerar en utbyggnad men det räcker inte heller. De andra grannkommunerna har ännu inga konkreta planer på att bygga skolor.
  • Hedda skolan håller på nu på att byggas. Samtidigt pågår diskussionerna om en 6e kommunal gymnasieskola i Lund. Hur långt tänker man sig att detta kommer att gå?
  • Redan idag tar Lunds kommun ett (orimligt) stort ansvar gymnasieutbildning i Skåne. Det finns ingen annan stor skolkommun i Sverige (definierat som kommun med > 4000 elever) som har över 50% inkommande elever (Lund har totalt över 9000 gymansieelever, och ca 60% av dessa kommer från annan kommun).
  • Lunds kommun borde ha ett bra förhandlingsläge att få fram ett hållbart avtal för ett mindre samverkansområde där alla kommuner är med och tar ansvar, både för planering och i ekonomiska investeringar.
  • Det är möjligt att erbjuda ett allsidigt urval av utbildningar och inriktningar även inom mindre samverkansområden.
  • Skollagen anger att kommunen ska erbjuda ett allsidigt urval av utbildningar. I vissa politiska debatter har ”allsidigt” tolkats som alla nationella program. Detta stöds dock inte av tolkningar i skolinspektionens rapporter. Med andra ord, allsidigt ska inte tolkas som alla.
  • De utbildningar som är svåra att erbjuda i många kommuner är främst vissa av yrkesprogrammen där det är svårt att uppnå tillräckligt elevunderlag för alla program och inriktningar. För dessa utbildningar har man å andra sidan inte stora problemen med högt söktryck och hög konkurrens. För att hitta bra lösningar på de problem som finns idag måste man vara uppmärksam på dessa skillnader i utmaningar och förutsättningar. Man bör alltså inte använda argument utifrån svårigheter för yrkesprogrammen (tex litet elevunderlag) för att låta bli att lösa problem med högt söktryck och konkurrens till de högskoleförberedande programmen. Det är dessutom möjligt för Lund att bibehålla Fritt sök för yrkesprogrammen men att skapa ett mindre avtalsområde för de högskoleförberedande programmen.
  • För udda program som bara finns i vissa kommuner kan eleverna ändå söka fritt i andra kommuner, oberoende av samverkansavtal. Elever utanför ett samverkansområde kan enligt skollagen söka via 1a hands antagning för de program/inriktningar som saknas inom hemkommun/avtalsområdet.