Fritt sök leder till upptrissade betyg och i praktiken en utestängning av många ungdomar från de högskoleförberedande programmen. En genomsnittlig Lundaelev har inte tillträde till de något av de breda högskoleförberedande programmen på de stora kommunala skolorna Spyken, Katte och Polhem, detta trots att de har betyg högre än rikssnittet (Lundasnitt 254 jämfört med rikssnitt 230) och trots att NA, TE, SA och EK är breda grundläggande utbildningar som riktar sig till de många. 

Fritt sök har alltså utvecklats till ett elitprojekt som begränsar de reella valmöjligheterna för det stora flertalet. Detta drabbar både elever från Lund och elever från andra kommuner i Skåne och resultatet blir rankning och elitism. Statistiken visar att till vissa skolor är konkurrensen om platserna stenhård, medan andra skolor får ta emot de elever som inte kommit in någon annanstans.
Högpresterande går i vissa skolor och medel- och lågpresterande i andra. Redan i högstadiet skapas betygsstress och fokus ligger på betyg snarare än innehåll när man ska välja sin framtida utbildning.


Snabblänkar inom sidan

Hög konkurrens leder till sållning av elever i alltför tidig ålder 

Högskoleförberedande program är breda grundläggande utbildningar som riktar sig till många. Det finns många ungdomar som har förutsättningar att klara dessa utbildningar men som inte har toppbetyg i alla ämnen i åk 9. Dessa elever kommer idag inte in på de breda högskoleförberedande programmen på de stora kommunala skolorna i Lund Katte, Spyken och Polhem. Exempel: A i alla NO-ämnen (fysik, kemi, biologi, teknik) och matte samt riksgenomsnittligt betyg i andra ämnen ger 262 meritpoäng! Lägsta gräns för att komma in på natur på Katte, Polhem eller Spyken är 282,5 poäng HT 2020.

  • Genom hård sållning i mitten av tonåren riskerar man att missa elever med nischad begåvning och ”late bloomers”. Detta kan slå hårt mot elever som mognar sent eller av olika skäl utvecklar motivation för studier i ett senare skede av tonåren. Det är varken bra ur ett samhällsperspektiv eller ett individperspektiv.
  • Den hårda sållningen förstärker skevheter som finns i betygssystemet, t.ex. att flickor kommer in på önskad utbildning i högre utsträckning än pojkar då flickor generellt har markant högre betyg i åk 9.
  • Var och en av oss känner säkert många personer som har lyckats mycket bra i högre utbildning och arbetsliv men som inte hade toppbetyg i alla ämnen i åk 9. Detta föranleder en reflektion kring hur lämpligt det egentligen är att göra hård sållning av våra unga baserat på deras slutbetyg i åk 9.
     

Hög konkurrens minskar valfriheten för majoriteten

Samarbetsavtalet ”Fritt sök” var tänkt att ge större utbud och större valfrihet, men det har istället lett till  upptrissade betyg och i praktiken en utestängning av många ungdomar från de högskoleförberedande programmen. En genomsnittlig Lundaelev har inte tillträde till de något av de breda högskoleförberedande programmen på de stora kommunala skolorna Spyken, Katte och Polhem.

I realiteten är det de mest högpresterande ungdomarna som har möjlighet att välja. Fritt sök har alltså utvecklats till ett elitprojekt som begränsar de reella valmöjligheterna för det stora flertalet. Detta drabbar både elever från Lund och elever från andra kommuner i Skåne.

  • Antagningsgränserna visar direkt vilka utbildningar elever med ett visst betyg har tillträde till. En genomsnittlig Lundaelev har inte tillträde till de något av de breda högskoleförberedande programmen på de stora kommunala skolorna Spyken, Katte och Polhem (se figur nedan).
  • Man måste alltså skilja på vilka utbildningar man har möjlighet att söka till (formell valfrihet) och var man har en chans att komma in (reell valfrihet).
  • I realiteten är det framför allt de mest högpresterande ungdomarna som åtnjuter denna valfrihet. Fritt sök har alltså utvecklats till ett elitprojekt som begränsar de reella valmöjligheterna för det stora flertalet. Detta drabbar både elever från Lund och elever från andra kommuner i Skåne.

Mer information: sida 4-6 och 13-18 i denna fil, https://tinyurl.com/Fritt-sok-samlade-data

Bättre tillgång till basutbudet för de många eller udda tillval för de få?

Vad är viktigast: Att ge större tillträde för fler av Lunds ungdomar till alla de kommunala skolorna, eller att ett fåtal elever får läsa udda tillvalskurser?

  • De stora elevkullarna på de kommunala skolorna i Lund medger positiva stordriftseffekter. Stordriften gör att man kan erbjuda fler udda ämnen och valmöjligheter på de kommunala skolorna. Oftast handlar det om att program kan kryddas med ovanliga inriktningar eller udda språk. Detta kan ha stort värde för enstaka individer men denna ökade valmöjlighet kan dock endast åtnjutas av den grupp av elever som kommer in på dessa skolor, och bör rimligtvis ha lägre prioritet än det övergripande och stora ansvaret för skolgången för samtliga Lunds ungdomar.
  • Elever som inte lyckas komma in på skolor som åtnjuter stordriftsfördelar löper ju risk att inte få samma möjligheter till t.ex. ett rikt utbud av tillvalskurser, skolbibliotek, resurser för stöd till elever med särskilda behov etc. Detta gäller till stor del skolor med svagare elevunderlag, dvs. skolor med elever som kanske har stort behov av just extra resurser och tillgång till böcker.

Hög konkurrens leder till sortering av ungdomar och segregation

Fritt sök skulle leda till ökad valfrihet och mångfald. Istället har resultatet blivit ökad segregation och elitism. Statistiken visar att till vissa skolor är konkurrensen om platserna stenhård, medan andra skolor får ta emot de elever som inte kommit in någon annanstans (”ventilskolor” enligt Lunds utbildningsförvaltning). Högpresterande går i vissa skolor och medel- och lågpresterande i andra. Detta skapar en segregation som kan få långtgående samhällskonsekvenser.

  • Betygen korrelerar starkt till kön, föräldrarnas utbildningsnivå och invandrarbakgrund. Genom att sortera barnen efter betyg förstärks alltså befintliga ojämlikheter i samhället, genom att svenska högpresterande elever med välutbildade föräldrar samlas på vissa skolor medan medel och lågpresterande elever grupper hamnar på andra, där även andelen killar och elever med invandrarbakgrund är större. Segregation mellan skolor är tydlig inom större städer (inklusive Lund), samt mellan större städer och närliggande mindre kommuner.

    Exempel: Jämför man elevgrupper på samma utbildningsprogram på olika skolor kan man konstatera att det finns enorma skillnader. Samma mönster syns i Lund som i hela Skåne. Låt oss titta på NA – programmet: Medelbetygen för elever på samma program (NA) varierar mellan 190 och 330 (maxpoäng 340, godkänd i 17 ämne=170) på olika skolor i Skåne. Andelen med högutbildade föräldrar för dessa NA-elever varierar mellan 25% och 90%, och andelen med utländsk bakgrund varierar mellan 10% och 95%. De skolor med många elever med lägre betyg är också de skolor där många elever har utländsk bakgrund och/eller kommer från familjer med lägre utbildningsnivå.
  • Gynnar en segregerad skola någon elevgrupp (starka eller svaga elever)? Många studier har presenterats som stöder att låg- och medelpresterande elever lyckas bättre i en blandad miljö. De få studier som gjorts på högpresterande elever indikerar att de presterar lika bra i blandad miljö som i elitmiljö.
  • Det hävdas att den höga konkurrensen på gymnasiemarknaden ökar kvaliteten på undervisningen på gymnasieskolorna. Forskning har dock visat att de konkurrensmedel som främst styr elevernas val är stad och skolprofil (tex sportig, artistisk) och kompisarnas val snarare än undervisningskvalitet. Det är därför svårt att hävda att konkurrensen skulle leda till bättre utbildning.
  • Lunds kommunala skolor visar bra resultat, men det kan till stor del förklaras av att man lockar till sig många av Skånes vassaste elever. Hur bra det går för skolans elever (t.ex. nationella prov) är starkt kopplat till vilka elever skolan lyckats locka till sig. Skolorna i Lund verkar följa detta samband utan att tydligt vara varken bättre eller sämre än vad man kan förvänta baserat på de elever som antagits (baserat på data från skolverket).

Mer information: https://tinyurl.com/skillnader-mellan-skolor-2019


Hög konkurrens leder till stress och psykisk ohälsa hos unga

Oron över att inte kunna nå tillräckligt höga betyg i samtliga ämnen för att kunna komma in på önskad utbildning på kommunala gymnasier skapar en onödigt stor stress för eleverna i åk 7-9.

  • Oron över att inte kunna nå tillräckligt höga betyg i samtliga ämnen för att kunna komma in på önskad utbildning på kommunala gymnasier skapar en onödigt stor stress för eleverna i åk 7-9. Istället för att fokusera på att med nyfikenhet inta kunskap och att lära sig uppskatta lärande blir fokus enbart på att taktiskt prestera optimalt på betygsättande aktiviteter.

De höga antagningsgränserna medför skeva signaler till de unga som ska välja utbildning -deras fokus hamnar på om de kan klara inträdet, och inte på vad som är innehållet på utbildningen.